Gnosjö Missionskyrka | Ungdomsledaren har ordet
18857
post-template-default,single,single-post,postid-18857,single-format-standard,tribe-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,overlapping_content,qode-theme-ver-10.1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.6,vc_responsive

Ungdomsledaren har ordet

Det har varit en vår kanske ingen annan lik i våra liv. Saker blir inställda, personer ombeds hålla sig inne och det bunkras toapapper och andra varor på byns ICA. Även om en del av våra barn- och ungdoms-
aktiviteter i kyrkan fortfarande snurrar, om än på ett annorlunda sätt än tidigare, så är inget som vanligt. Men vad är egentligen vanligt? Det var ett tag sedan vi gick in i dimman av corona och det är svårt att minnas en tid utan corona känner i vart fall jag.

I Johannes 8:12 Sedan talade Jesus till dem och sa: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”

Det vi kanske inte har hade räknat med var den makt-löshet vi alla kan känna över allt corona har kunnat göra med oss och allt det vi tidigare ansåg vara det ”vanliga” livet. Men Gud uppmanar oss till att vara ljus i vår värld för varje stund. Det vi har är mer värt än både silver och guld och kan få betyda så mycket för människor runt omkring oss. Även om det nu kanske är svårare att mötas och prata om Jesus så är det nu fler som har mer tid och kanske också mer tankar om livets mening i en sådan här kris. Gud vill visa sin omsorg för vår omvärld och nu är ett perfekt tillfälle att få visa på Guds kärlek för din medmänniska som inte har funnit Jesus, men även för den som har gjort det.

Men det som vi alla hoppas på är att få återgå till det ”normala”, något vi ber och hoppas på tillsammans. Så kanske skulle det kunna bli en brakfest när vi väl ses igen. Med en tänd grill, en tårtbuffé eller bara med ett vanligt samtal – allt detta kommer kännas som en frihet jämfört med det församlingsliv vi just nu lever. Kanske har fler hittat till gemenskap i Gnosjö Missionskyrka eller så möts vi som redan är med i gemenskapen med en ny
nyfikenhet och glädje. Det är i alla fall min förhoppning.

/ Ludvig Halje