Gnosjö Missionskyrka | Min berättelse Jan Hultegård
18446
post-template-default,single,single-post,postid-18446,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,overlapping_content,qode-theme-ver-10.1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.6,vc_responsive

Min berättelse Jan Hultegård

Gnosjö Brassband fyller i år 60 år. Under ungefär halva den tiden har jag varit dess ledare. Musiken har ända sedan min uppväxt betytt väldigt mycket för mig. Jag började spela kornett som 12-åring och fick sedan i 14-15 års åldern komma med i Gnosjö Missionskyrkas Musikkår som den då hette.
Under tonårstiden kom även sången att bli ett intresse och jag ledde under några år Missionskyrkans Ungdomskör. Nästan alla veckans kvällar gick åt till sång och musik. Jag spelade med i symfoniorkester och storband. Eftersom musiken fyllde en så stor del av min fritid, mitt intresse och engagemang hade jag tankar på att satsa på musik som yrke.
Något musikyrke blev det inte, men musiken har följt mig genom livet. Jag har svårt att tänka mig livet utan musik med alla dess många dimensioner. För mig finns det inget som kan beröra på djupet så som musik kan göra. Här kan jag få uttryck för både glädje och i sorg. Under senare år har lugn och stilla musik blivit en av de viktigaste källorna till rekreation och återhämtning.
Jag har samtidigt märkt att jag i Brassbandet börjat prata mer och mer om vilken musik som berör de som lyssnar. Om vi inte kan beröra på ett eller annat sätt blir musiken inte meningsfull. Att beröra andra människor är idag min största vision för Brassbandet och mitt eget musicerande.
För min egen personliga tro är och har musiken och musicerandet haft en avgörande betydelse. I olika perioder i mitt liv när tron sviktat och tvivel funnits har sången och musiken betytt mycket. Att ha fått finnas med i sammanhang där sång och musik förenar och stärker är jag mycket tacksam för. Musikskapande tillsammans med andra ger ny näring och föder tro.

/ Jan Hultegård