Gnosjö Missionskyrka | Historia
15669
page-template,page-template-full_width,page-template-full_width-php,page,page-id-15669,ajax_fade,page_not_loaded,,overlapping_content,qode-theme-ver-10.1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.6,vc_responsive

Historia

Restricted Content
To view this protected content, enter the password below:

Vad hände egentligen?

 

 

10 medlemmar vid starten – 330 medlemmar 100 år senare!

 

Bakgrunden till Gnosjö missionsförsamling finns i den väckelse som drog fram i våra bygder på 1800 talet. En man som betydde mycket för den andliga utvecklingen var Arvid Zackrisson, ”Arvid i Sunnerbo”. Han kom flyttande från Svenljunga till Gnosjö 1829 och hade där upplevt omvändelse. Många besökte hans hem i Sunnerbo för att få andlig vägledning. Det var många gånger en kärv och sträng förkunnelse man mötte. Arvid Zackrisson till hörde de s.k. ”gammalläsarna”, som kraftigt betonade botgöringen och där nåden och glädjen i Gud inte hade så stort utrymme.

 

I mitten av 1870-talet kom flera ”läsarpräster” till Gnosjö, t.ex. Nils Sandblad och Svening Henriks. De lyfte fram Guds nåd och Jesu försoning i sina predikningar, som gjorde att människor löstes från sitt gamla liv, många från det florerande spritmissbruket, och upplevde sann frälsningsglädje. Överraskande nog var det Svening Henriks som gick i bräschen för att bygdens första missionshus byggdes i Lid 1879. Året dessförinnan hade också Gnosjö missionsförening bildats. Arbetet har varit organiserat på olika sätt under årens lopp, t.ex. i nattvardsföreningar och ungdomsföreningar. En väckelseperiod var det 1904-1905, då kyrkoherde Simon Sandelius var ordförande i ungdomsföreningen. Man kan alltså konstatera att det i långa stycken var präster i Svenska kyrkan som var med och startade det frikyrkliga arbetet i vår bygd. I början på 1900-talet drogs järnvägen här och ett stationssamhälle började byggas. Det var då naturligt att bygga missionshus lite mer centralt. Det blev Parkgatan. 1906 bildades så Gnosjö missionsförsamling. Den ökande befolkningsmängden och de långa avstånden från byarna runt omkring i socknen gjorde att nya missionshus byggdes: Hyltan, Bårebo och Norrebo. Missionsförsamlingar bildades också på dessa platser. Missionshuset på Parkgatan fyllde sin funktion ända fram till 1959, då Missionskyrkan på Järnvägsgatan invigdes. Vid renoveringen och tillbyggnaden1988-89 fick så Missionskyrkan sitt nuvarande utseende.

 

Allt eftersom Gnosjö samhälle vuxit har verksamheten allt mer koncentrerats till Gnosjö samhälle. Den strukturomvandling som hela vårt svenska samhälle genomgått med centralisering och avfolkning av landsbygden har visat sig i Gnosjö också. Hyltans missionsförsamling gick upp i Gnosjö missionsförsamling 1986, Bårebo missionsförsamling upphörde 2010 och Hagelstorps missionsförsamling 2016. Cirkeln är sluten. På nytt är det som det var i slutet av 1800-talet – en missionsförsamling i bygden.

 

Ytterligare en förändring som skett de senaste decennierna är att det ekumeniska samarbetet tagit fart. Under 1980- och 90-talen hölls ekumeniska tältkampanjer. Nu möts ofta alla kyrkor tillsammans, t.ex. i alpha- och betakurser, kvällsbibelskola och temahelger. Det känns riktigt och viktigt att leva gränsöverskridande ”för att världen skall tro”.

 

1942 bildade Gnosjö UV-kår som den första scoutkåren i Svenska Alliansmissionen. 2017 var det 75-årsjubileum. Barn- och ungdomsarbetet har alltid varit oerhört viktigt i vår församling. Formerna har skiftat från tid till tid. Genom söndagsskola, småbarnsmusik, barntimma, Ung Ton, UV-scout, tonår och konfirmandarbete (frikyrkorna tillsammans) är vi med och lägger den kristna grunden i barn och ungdomars liv.

 

Sången och musiken har alltid varit viktiga delar i församlingslivet med strängmusik, kör och brassband. De senaste åren har olika lovsångsgrupper ofta stått för sången. Brassbandet och de unga i minibrasset är viktiga hörnstenar i musiklivet.

 

1979 började de vietnamesiska båtflyktingarna att komma till Gnosjö. Genom fadderverksamhet hjälpte vi dessa utsatta människor. Kinesarbetet fortsätter och de senaste åren har människor från ”bergsfolket” i Vietnam kommit till vårt samhälle. De har flytt för sin kristna tros skull och nu funnit en fristad hos oss. På våra gudstjänster finns olika länder representerade.

 

Församlingen har från 1930-talet också haft missionsarbetare utsända till olika länder i både Afrika och Asien.