Gnosjö Missionskyrka | Min berättelse Fredrik Sylvan
17103
post-template-default,single,single-post,postid-17103,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,overlapping_content,qode-theme-ver-10.1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.6,vc_responsive

Min berättelse Fredrik Sylvan

Min berättelse handlar om vägen till ett öppet hem, ett hem där fler än vår ursprungsfamilj
skulle kunna få känna värme, kärlek och tillhörighet.
När jag och min fru, redan innan vår dotter föddes för 11 år sedan, började prata om att någon
gång i framtiden finnas till hjälp för barn, som behöver en trygghet att växa upp i, så låg
tankarna kring detta långt fram i tiden.
Nu, elva år senare, så är det vår verklighet och efter tre biologiska barn och allt vad livet hör
till, så finns det även en liten kille som när texten skrivs bott hos oss i sju månader.
Vår familjs kall som familjehem tog fart på riktigt för tre år sedan.
Mitt under flyktingkrisen kände vi att vi inte längre kunde se all nöd utan ville hjälpa våra
medmänniskor. Det som under elva års tid så starkt legat på våra hjärtan blev nu verklighet!
Beslutet som vi tog var stort för oss när vi mailade socialtjänsten att vårt hem stod redo, och
strax därefter kom frågan, om vi kunde tänka oss att ta emot en liten kille som behövde ett
nytt hem. Vi sa ja och fick möjligheten att under drygt ett år få ta hand om honom. Han gav oss
oerhört mycket glädje, skratt men också vånda och oro.
När vi nu kan se tillbaka på tre år som familjehem, där vi idag har barn nummer två bosatt hos
oss, så ser vi tillbaka på dessa år fulla av tro, hopp, tvivel och en känslomässig bergochdalbana.
Men framförallt tre år fulla med mening och kärlek. Vi bär också med oss minnen efter alla
möten med människor som vi aldrig annars skulle träffat.
Jag vill hoppas och tro att vi även i framtiden har ork och kärlek för att fler barn ska få landa
och bo hos oss, vare sig det är för en kort eller en lång tid eller för all framtid.
Fredrik Sylvan