Gnosjö Missionskyrka | TEMA Ett annat perspektiv nr 3/2016
16038
post-template-default,single,single-post,postid-16038,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,overlapping_content,qode-theme-ver-10.1.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

TEMA Ett annat perspektiv nr 3/2016

Det annorlunda

Vi lever i en vardag som präglas allt mer av främlingsfientlighet och rasism. Strömningarna är tydliga i många länder och tyvärr är Sverige inte något undantag. Grunden till detta är nästan alltid rädslan för det vi inte vet så mycket om, det som är lite annorlunda. Politiker i flera länder spelar på denna vår rädsla och vinner tyvärr framgång.
I detta läge är det viktigt att påminna sig om att tänka ett varv till, att ställa frågor, att försöka sätta sig in i andra människors situation. Det är lätt att vi hamnar i jag och mitt mot dom och deras.
Det som känns bekant och tryggt för mig och mitt sammanhang, det är så vi vill att det ska vara. Det vi inte vet så mycket om, det vi inte känner igen, det annorlunda, kan lätt uppfattas som hot.

Annorlunda
Hur reagerar du inför det som är annorlunda? Tar du avstånd? Blir du nyfiken?
Vi är olika. En del av oss älskar att komma till nya miljöer, uppleva nya kulturer och få smaka andra länders maträtter. Att få möta nya människor med ett annat sätt att tänka berikar tillvaron. Andra däremot känner inget behov av att utmanas av nya tankar och miljöer. Vardagslunken är tryggheten. Annorlunda kulturer och religioner kan vara skrämmande och kännas som ett hot.

Samhällsbilden i Gnosjö har förändrats
Vi ser fler människor som kommer från andra kulturer. Hudfärgen är annorlunda, sättet att klä sig är annor-lunda och språken är annorlunda. Skrämmer det nya? Tar jag avstånd?
Vi ser dem – men möter vi dem? Skulle jag försöka öppna upp min tillslutenhet och närma mig dem?
Språket kan vara en barriär men det handlar nog framför allt om min vilja. Kärleken är alltid uppfinningsrik. Att de längtar efter kontakt är jag förvissad om.

Händelsen i Orlando i juni
I Orlando gick en man in och sköt ihjäl homosexuella på en gayklubb. Han kunde inte tackla det annorlunda – att två män kysste varandra. Han tog saken i egna händer med hjälp av en pistol. Rädslan är stor också i Sverige att någon vettvilling skall göra något liknande. Någon med fundamentalistiska och extrema åsikter som anser sig ha rätt att avgöra vad som är rätt och fel.

Ibland har vi svårt med vidsynthet och tolerans kristna emellan
Vår samtid rymmer så många svåra etiska ställnings-taganden. Kan man komma till andra slutsatser i etiska frågor än jag själv? Eller måste en ha rätt och den andre fel? Har historien lärt oss som kristna ödmjukhet och öppenhet mot varandra?

Hur skall vi möta det annorlunda?
I stället för avståndstagande – möt människan! Det är viktigt att försöka förstå varandra och det gör vi inte på avstånd. Varför gör han/hon så? Vad har han/hon gått igenom? Förståelse och tolerans är nyckelord i både kyrka och samhälle. Tänk om vi kunde försöka se alla som våra medmänniskor.
Jesus tog aldrig avstånd, antingen det handlade om invandraren, den utslagne eller den avvikande. Han tog aldrig en omväg. Han gick till människan där hon var.
Det är så jag vill leva. Att möta människan som hon är – utan pekpinnar. Tänk att få möta nya människor och utmanas i mitt tankesätt! Det berikar och hjälper mig förstå och acceptera andra. Tillsammans med andra upptäcker vi mer vad livet handlar om och vi blir ödmjuka inför livets villkor.

Text:
Arne Henrysson